franparistillarvidsjaur

Sitter i trappen, om några timmar lämnar jag landet. Äventyr, lite lätt rädsla, äventyr och drömmar! Flyg vilda fågel, flyg du som jag, nu har jag vingar så jag flyger iväg till ett nytt land.

Idag blir jag 23 år! Det känns bra, jag har en fin känsla kring det! Spelning ikvälle!

Absolut 90's, skratt och bästaste Anja. Hon ska skaffa Beyoncé svall och det tror jag kommer bli magiskt scnyggt! Hon är så vacker min Anja. Nu är det bara timmar kvar tills min älskade landar! Pirret i magen är nästan överväldigande och jag mår lite illa emellanåt, weak knees is a sign of love they say?

Supermassive intense crazy for looove. I'm a fool for you today.

Energidryck och solljus, modelfix och live från catwalken! I have a new muse, her name is Anja and she doesn't get up from bed for a less then 100000000's thousands. Me my model and I, we live in a wondeful wonderland right now.

Om tjugofyra timmar har jag lyckan att dela säng med mitt livs kärlek. Jag har inte blivit kysst på sex veckor, det är sorgligt.
Klyschorna ramlar in och stämmer de flesta, alla tar nog allt lite för givet. För ett halvår sedan fick jag kyssar varje dag, nu är dom det värdefullaste som finns. Även om jag alltid tyckt det så inser man hur mycket mer de egentligen är.

Sova nu, utvilad och redo att kasta mig i min mans armar på flygplatsen imorgon! LOVE LOVE LOVE

Två hårdmackor med lite smör och en och en halv ostskiva på vardera brungräddat bröd, det väcker minnen blandat med mättnad. P gjorde alltid kvällsmackor till mig när vi bodde här tidigare, jag minns det så väl, men hans mackor hade kärlek som pålägg förutom ost.

Have I found you?
Flightless bird
Jealous, weeping
Or lost you?

Längs de där landsvägarna idag gjorde diverse tankar besök, de har blivit frekventa besökare, kanske blir de stammisar snart. This dusty old road of mine, where I ain't missing you at all, from time to time. Vildhästarna är tillbaka, gatorna i New York och nu även tropisk hetta och sandstränder. Jag ser mig själv genom mannen med kameraobjektivet och jag ler och ser lycklig ut. Jag befinner mig långt ifrån allt detta, hela sinneslaget, luft under vingarna med känslor som ej går att tyda. Ingen GPS kan hitta mig, ingen psykolog kan räkna ut min personlighet och ingen läkare kan avgöra mitt tillstånd.

Är det för att allt händer just nu, elden härjar snart och ingenting är längre kol och aska? Är det så att denna playlist målar upp och suddar ut, men inte längre jämnar ut? Eller är det så att jag tagit djupt andetag och kliver ur detta, lämnar även dem som jag inte alls trodde hade ett finger med i spelet. Eller är jag här nu, där jag sakta och för fort inser utifrån magkänslan att det är över, att det inte behöver sluta i våldsam plågsam hjärtesorgtortyr utan kanske bara vara en del av livet och gå vidare?

Jag har nog till och från, nej ärligt talat, jag har alltid sökt något, vad, ja det kan jag inte svara på. Jag är bara rädd att det som är nu och varit inte är det, om ens i närheten? Eller är det bara musikens melankoli som nu talar genom mina fingrar och vidare till tangentbordet och så till världen, tillbaka till sinnet och tillbaka i texter och musik. My mind is a deep djungle, still I can see the sky.

Det är en beskrivning som nyss blivit till, föreställ dig att du står vid en trevägskorsning, du står på den ena vägen, på den andra kommer sommar och på den tredje kommer vinter. Två starka, vitt skilda fenomen närmar sig varann. Vad händer och vart är du i allt detta, det enda du kan göra är att se på. Så skulle jag förklara känslorna inom mig, en kommande krock, en sammanslagning, en gemenskap? Vad händer när dessa möts? Och nej det blir inte vår eller höst, detta är av mig en beskriving utifrån mitt sätt att jämföra och visualisera situationer för att förstå.

So, she took her love, and put it around herself, then she walked out the door and never came back. One day, one day she might. She is someone, something you'r lucky if you get to love, cause she's been a wounded bird but now she can fly.

Yes, and her name is and will forever be Jeudisoul.

Uppkrupen mot de gigantiska kuddarna i sängen, tömmer min första dator på all viktig information, kan tala om att det mest rör sig om bilder. Bilder som andas inspiration och mättar en kreativitetshungrande själ samt lappar och lagar mitt hjärta.

Morgonrocken är virad kring min nu friskare kropp, promenad ikväll gav syre och soul. Brev med bilder som ger nya bilder i mitt huvud, hur ser det ut dit ska jag ska, det verkar pittoreskt. Vilket ord, Pittoresk, Brad Pitt, Peach Pit och Pit Bull..

Tarantino's var riktigt bra, vill se det mesta av hans verk nu, Kill Bill, ett och två. Igår hade jag gäster, bjöd på paj och partaj. Partaj i form av diverse sällskapsspel, sen vare efterätt. Somnade sent - vaknade sent. Diskade, packade och drog iväg.

Hade kunnat somna istället för promenaden men lyfte föttre'n och gick ut, längs grusig landsväg med hästar i hagar och traktorer på åkrarna. Jag tänkte på allt jag vill va med om, uppleva och se. På hur mycket jag vill ge mig själv, för den tid som försvann.

Kärlek och respekt.

Senaste inläggen kanske har tytt något som det i själva verket inte är, kära moster, jag insåg det själv, mellan raderna. Så äro ej fallet. Nån magsjuka cirkulerar dock, något som jag aldrig haft i mitt liv, thank god. Gäster ikväll, spel, mat, spel, efterätt, gammal musik, spel, schnack och så igelkotten.

Disk och munvatten sen sömn utan mardrömmar.


Don't lie to me baby, it doesn't serve you well.

Sex timmars sömn, om en så. Illamående som gav bevis alldeles för tidigt på morgonen för att tala om, om man vill behålla aptiten efter frukost. Tjäjsnack och playlist's. Skjuts till stan snart och sen en eftermiddag med mat och gäster. Sjuka drömmar inatt, eller ja udda om inte annat. De var inte precis mentalt sjuka drömmar, bara helt förvirrande konstiga.

Hos Isabelle, jag har gett henne äran att bli gudmor, den dagen. Hon ser mest rädd ut.

Nålar djungelmönstrat tyg, tänk; djungelöken, långa brunbrända ben och en utopisk modell i denna kreation. Kanske är det stylist jag ska bli. Biografen ikväll, Tarantino's nya baby visas. Belle my love är sällskapet ikväll! Åh min fina vackra vän.
Saknar min man, om bara några ögonblicksdagar är han hemme, hos mig.

Kan man klippa ut sitt hjärta i papper och ge det till någon man tycker om för visa hur mycket man verkligen gör det? Ett hjärta av papper kan vara så mycket mer än bara brännbart material. Jag saknar Jeudisoul, efter att ha läst igenom gamla inlägg, med gamla menar jag ett år till två år sedan de skrevs. Vilken glöd som emellanåt fanns där. Tio timmars sömn, men lång morgon eller tidig förmiddag, vad man väljer. Ska sy och smickra mig själv med själslig kärlek och soulig musik.

Oh nothing looks the same, even though it's been no change. And I said Oh Oh, Oh Ohh. And I'm never sure what I'm looking for. But guess what, that is what makes it; Oh!

Sömmar, mönsterkonstruktion och kaffe väntar.

Jag vet vad som måste göras
Ända sitter jag kvar här
I ett sista kapitel som jag har förälskat mig i

Gårdagen var en dag av vila. Denna dagen är en ljum vila emellanåt.

Stunder vid symaskinen och ögonblick av 
längtan och framtidsfantasier. Vatten och vila. 

En tygväska har skapats ur en kreativ virvelvind. 
Jeansjackan och tyllkjolen väntar.
Två koftor som fått nytt liv ska även de bli färdigsydda ikväll. 

Jag vet vad som måste göras
Ändå ligger du kvar här
Och jag hoppas du sover, jag smeker dig lätt om din hals

Fighting Fever känns det som, som om den är på väg. Just nu är en sådan stund då man önskar man hade en hel familj, som var lycklig och som man kunde komma hem till när man kände för det. Ett hem där lyckan bott alla år och fortfarande levde i familjens medlemmar. Pysslar med musik med röda bokstäver, som jag skulle valt att färglägga ordet i min dagbok om jag gått i fyran, det gjorde jag då, fyllde sådant jag tyckte om med röda bokstäver. Kärlek.

Hostade precis på skärmen, mina fina nya skärm, men den är oskadd.

Tänker lite smått på vad jag har att göra innan jag så ska resa, styra min kos, rikta mina fötter, se mig om i världen, växa och bli stor, jättetjock. Haha. Mogna, som om jag behövde det, tvärtom, jag behöver en ny tonårsfas fast i ungvuxen tolkning. Får se vad som väntar och hur den tolkningen kommer se ut, återkommer givetvis om denna spännade forskning!

24 tracks blir 1,7 timmas musik, i detta kärleksfulla fall. Mest Ted nu. Vilket leder till att listan kommer göras mycket längre, mer kärlek till folke! Febervarm omvartannat, frusen däremellan och trött byter av pigg. Vad an detta beteende? Magen kurrar, jag kan icket vara hungrig efter idag. Nu ska jag somna till harmoniska toner.

Letar kärlek, i musik. Kanske som för att förbereda mig för vad som väntar, känslomässigt. På att du snart kommer hem och jag får vila hos dig igen. Med dig bredvid mig är allt solklart, vilken vinterdag som helst. Med kärleksbrev och kärleksförklaringar samt saknad och längtan utom denna värld borde jag väl vara förberedd..eller inte alls kunna behärska mig...

Det liksom svider i min halsgång och ner mot bröstkorgen, ännu en gån attackerad, men jag vägrar ge hän åt bakterier och virus. Benen i kors på sängen och än en dag i den stickade tröjan, som sagt jag bygger mig ett litet bo inuti den. Mira kommer strax och då ska jag krama henne, länge, länge. Jag saknar henne så. På stan idag med kärleksparet, lunch på Rost och blåbärvanilj glass i parken. Första denna sommar, som tydligen är slut nu, hade de sagt på tv. Det vägrar jag tro på, när jag flyttat är den dock över. Det heter förresten åkerbär för att de små utsökta bären växer intill åkrar, vilken sensation!

Tittar på resmål och arbeten på andra sidan jordklotet. Drömmer och funderar på vad jag ska spara pengar till. New York, Bygga Hus, Resa, Flytta till Oslo och tjäna samt spara mer pengar. Det är underbart att fantisera.

Måste ge mig ut på upptäcksfärd, snarare letarättpå-färd, kablar och kontaktuttag är spårlöst borta. Denna färd innebär eller kräver snarare, klättring på gammal stege. Och det är inte ens säkert de finns där jag ska börja leta, tålmodighet kära du, viskar jag då till mig själv. Nog hittar jag med, det är bara det där med att någon gång ta tag i att börja.

Somliga går med trasiga skor, säg vad beror det på? Jag har alltid varit en sådan själ som velat veta, förstå och få förklarat för mig varför det är som det är. Varför människor fortfarande svälter i Afrika, varför är det så, vem bestämmer där, varför har ingen gjort något, är det ingen som ser att de behöver hjälp. När jag var lite var frågorna många och sådana, kan inte precis säga att de ändrats. Måhända jag har, så till den grad att jag vet att jag kommer att åka dit och göra något åt saken.

Klockan är tjuotre noll-ett och jag kom just till insikt med att jag aldrig borstade tänderna i morse, sådant gör att jag får lite lätt dålig samvete och genast vill borsta dem i en halvtimma, jag har aldrig haft ett enda hål. Skulle gärna fortsätta så. Hålfri.

Vad mer kan finnas på hjärtat denna söndagkväll, man undrar nästan måntro. Hur mycket ryms i en själ? Skriva, skriva och aldrig sluta skriva. Som jag önskar mig krafter utom denna jord. Kärlek och respekt är bra saker att ha.

Har börjat bygga bo i den stickade gammelrosa tröjan som var en tidig födelsedagspresent från min bror. Den omsluter min kropp och gör mig trygg, på något sätt. Lyssnar och blundar lite, Gabe Dixon band och låten Disappear, vår nya låt, din och min, min och din. Snart vilar jag i din famn och har lyckan alldeles bredvid mig. Ett möte på flygplatsen och sen så är du min, min älskade älskade. På golvet nedanför ligger tygremsor och stuvbitar, inspirationen har börjat gro, hoppas den revolutionerar till något fantastiskt och utom denna värld. Nytt syre och blomstrande besinningslöshet i en salig mix av romantik och obryddhet.

Vilka är med mig nu?

Het som lava bakom ögonen. Het mest överallt, trötta steg och mosigt inre. Coca Cola och Popcorn, Mary Poppins medecin.
Mina sinnen vill ha frid och ro, bli friska och gro. Väntar på kärleksmöte ocg varma vårdande ord.

Stickad tröja och virkad filt. Modemagasin och ljusare toner. Kortare klipp och kvinnligt vs. manligt äro utplånat, det var en myt. Kataloger fyllda med värme och drömmar, kärleksnätter och minnen som föralltid etsar sig fast.

Vandring längs smågator och torg, prat, skratt och kaffepaus.

Tårar som alltid kommer en gång i månaden och kärlek genom en dataskärm. Om sexton minuter är det tio dagar kvar.

http://www.vk.se/Article.jsp?article=296406

Fint som snus!

Morgonstund. Sitter på trägolv med en hungrande mage, måste få i mig en smörgås. Solen som sällskap genom fönstret, augusti är underbar och min, min, min, min.

Tänk om man vore sådär snuskigt jävla snygg, som min kära man är. Kanske är man redan det i någon annans ögon än i sina egna? Det tror jag.

Nu har jag druckit kaffe ur en kopp med grismotiv, den ser lycklig ut och den är gul, grisen. Ska vandra till grannen, längs en grusig landsväg. Vi ska tala om, planera och fantisera. Undra hur koppen med kaffe ser ut hos henne, spännande.

Framför mig på en hylla står en blåblommig vas med avlidna gula rosor, bredvid står en liten geopard och en ännu mindre blå dockskåps-stol. Om jag ser till vänster och sedan ut genom fönstret så ser jag en hage där en häst vankar, jag skulle vilja rida. Jag skulle vilja sitta på en veranda och blicka ut över en stor äng där vildhästar löper fria med solnedgången som bakgrund.

Ikväll ska jag googla på vildhästar.

I ett rum på en övervåning, med snedtak och lantlig känsla. Ett tillfälligt hem, ett hus med kärlek som grund. Kaffet har även det sin tillfälliga bostad, i en kopp med stjärnor på.

Jag älskar en man som bor över havet, han bor med sin guitarr. Han älskar sitt liv, han har inga pengar men han har hopp, en kreativ och ständigt flödande ådra. Jag älskar honom för det.


Kärlek, ordet är som ett svart hål i rymden, det tar aldrig slut, man sugs in och kommer nog aldrig riktigt ut.