Love Life

Denna dag har varit otroligt lång, jag vill bara gå och lägga mig nu, men hade tänkt skriva klart mitt arbete först, så jag tippar på en sisådär 30 till 40 minutros innan kudden når min kind. John Blund må du vare med mig inatt. Nu ska jag tvätta bort smink och sova! Jag gissade ganska rätt på tiden! Woho!


Jeudisoul

Cat

Jag skulle alldeles till att skriva om hur fantastisk min älskade moster är så möts jag av en kommentar av henne, så fint. Och det jag skulle till att skriva var TACK! Helt plötsligt blev allt till det bättre, lugn i själen och allt föll på plats och faller och landar fortfarande. Dricker microvärmt kaffe och sneglar ut och ner över granngårdens hästhagar och ladugård. På nedervåningen leker kattungarna, jag är allergisk. Men jag gav kattmamman en skiva ost.

Jeudisoul


Lever mitt liv i texter just nu

Det var jag och fröken Svår, vi skulle hem åt samma håll
det kanske blev en liten omväg men vad spelar det för roll
Natten var så tyst och skön och månen var så vacker över taken

Hon hade tappat allt igen, varenda mening, varje hopp
Hennes utsikt var en botten, hennes drömmar var en flopp
Men ändå, där vi gick, hon skratta till och prata' på och höll sig vaken

Hon sa: "Nu har jag rensat ur, nu spelar ingenting nån roll
Nu kan det blåsa vart det vill, för nu är allt tillbaks på noll
Och här kan allting börja om, nu kan jag se vad jag förträngt
Nu ska jag passa mig för dom, som aldrig gjort som dom har tänkt
För jag vill aldrig bli en sån, så har jag lärt mig det igen
Det kanske passar nån, men inte mig och inte än"

Varje stund, var minut, var sekund
Samma konstiga beslut
Det blir fel, slår bakut, allt går snett
men det tar aldrig riktigt slut

Solen skulle just gå opp, när vi kom hem till hennes hus
Hon hade städat och gjort fint och bjöd på te och tände ljus
Hon log och sa: "Det är väl rätt okej, vi är nog alla ganska lika
Det finns dom som tror på Gud, och dom som ägnar sig åt spel
Alla drömmer vi om lyckan som om livet blivit fel"
Det var schyst att dricka te och höra fröken Svår predika

Hon sa: "Jag säger vad jag vill, skit samma om nån skräms
om det blir pinsamt för en del, så är det ändå dom som skäms
Jag har gjort fel ibland, jag vet, men ingen mening att ge opp
Jag tror det bor en liten hjälte i varenda liten flopp
Och jag vill hellre bli en sån, så har jag lärt mig det igen
för det finns nåt bra och stort i alla om och alla men"

Varje stund, var minut, var sekund
Samma konstiga beslut
Det blir fel, slår bakut, allt går snett
men det tar aldrig riktigt slut

Nu är det höst och allt är mörkt, jag skriver brev till fröken Svår
Jag måste veta hur det går, jag måste fråga hur hon mår
Du har din egen väg att gå, skit samma vilket håll
Det kanske blir en liten omväg men vad spelar det för roll
Alltid lär man sig väl nåt, det var väl så det skulle va
Det blir en massa spe och spott, men det är skit man måste ta

Varje stund, var minut, var sekund
Samma konstiga beslut
Det blir fel, slår bakut, allt går snett
men det tar aldrig riktigt slut"

Själ på väg

Fönstret är öppet, skulle kvävas annars, inte bara för värmen utan allt inuti mig. Som äntligen kanske verkar släppa. Jävla oro. Ge mig kreativitetslyckan åter och jag är mer än nöjd, just nu flyr min själ iväg, men kanske håller den på att stanna av och lugna sig. Ge mig ro.

Didn't I my dear?

Ja, det är så enkelt och så svårt på sammen gång förstår ni. Jag ska försöka ge er en inblick i mitt liv! Jag har kommit underfund med en alldeles strålande plan! Förut sa jag alltid drömmar, men mitt förhållande till det ordet äro sårat, men snart kan jag använda det igen. Handlar alltså bara om ordet inte innebörden, för den kan ingen ta ifrån mig.

Dricker en Stella och funderar lite över min så vackra plan. Åh moster du sku vart i mitt huve för ett tag, eller kanske inte, skulle du ens stå ut en enda dag?

Hursom hursom kommer det komma mer bilder från mitt lilla stora liv!

Jeudisoul

Sometimes a song says it ALL.

Sometimes everything seems awkward and large
Imagine a Wednesdayevening in March
Future and past at the same time
I make use of the night start drinking a lot
Although not ideal for now it's all that I've got
It's nice to know your name

You don't know, you don't know
You don't know anything about me

An ocean, a lake I need a place to drown
Let's freeze the moment because we're going down
Tomorrow you'll be gone,gone,gone
You're laughing too hard this all seems surreal
I feel peculiar now what do you feel
Do you think there's a chance that we can fall

You don't know, you don't know
You don't know anything about me
What do I know, I know your name
You don't know, you don't know
You don't know anything about me anymore

I gave up dreaming for a while
I gave up dreaming for a while

I've noticed these are mysterious days
I look at it and like a jigsaw puzzle and gaze
With wide open mouth and burning eyes
If only I could start to care
My dreams and my Wednesdays ain't going nowhere
Baby, baby, baby you don't know

You don't know, you don't know
You don't know anything about me
What do I know, I know your name
You don't know, you don't know
You don't know anything about me

Baby, baby, baby,
You don't know,
You don't know, you don't know,
you don't know anything about me
anymore

Regn och Dimma - Andas och minns dig själv som Barn

Skrivångest. Hormonell ångest eller oro. Jävla misär som inte alls är misär utan allt är bra egentligen. Jag är lycklig, har haft en finfinfin höst med så oerhört mycket kreativiet susandes längs inuti mina ådror. Det är inte misär. Det är livet, som just nu saknar en fast punkt. Jag måste bara ta ett, eller snarare några djuhuupha andetag och finna mig i min andra trygga punkt, min älskades armar. Ibland är det bara dimma, men den klarnar så smånigom och man kan äntligen urskilja vad som är vad, ändå längtar man ibland tillbaks. Till dimman. Det bästa jag visste när jag var liten, ett av de flera bästa åtminstonde, var när det kom ett sådant skyfall en vacker sommardag, att man var tvungen att gömma sig i lekstugan och bara lyssna, det var spännande. Det var ingen misär, den där väntan på att regnet skulle sluta, det var livet, när man var ung och hade mer luft i lungorna. Då man inte riktigt behövde andas och bara va, för det fanns som inte, man ba va ändå, hela tin'. Nånstans ville man aldrig att regnet skulle sluta, det var ju så spännande att vara i något som fick världen (den lilla unga tillvaron) att stanna till samtidigt som just den stunden också var den mest levande man minns.

Jeudisoul

Ghosts

Spöken. Finns dom? Den eviga frågan, snarare en av dem eviga.

I feel like a ghost with flowers in my hair. Oh I wish I was a punkrocker with flowers in my hair.

Imorgon. 2010. Framåt. Närmsta tiden. Ser med nyfödda ögon. På både det levande och det döda.

Det är mycket som ska till att sy's och skapas. Och då spelar inte grammatiken nån roll.


Jeudisoul

Vildhäst

Inspiration. Utgrävning och arkeologiskt letande i de allra djupaste Jeudisoul skogarna. Inuti, dit ingen vågar sig. Där knappt jag själv vart. Mysteriet tätnar, det skenar iväg, saktar ner och sliter sig sedan loss som vildhästen vid namn Flikka. Fri och övergiven. Övergiven men Fri. Kombinationerna kan bli och vara många, precis som de 365.

Arktiskt och Sibirsk kyla på en och samma gång, inomhus på en övervåning befinner jag mig, varm om hjärtat, vild och fri.

ord

Skrivkramp, juletider, jobb. Ja anledningarna är många. Jag har skrivit lika lite som jag sytt. Jag ska imorgon sova ut, för första gången på riktigt sedan jag kom hem. Utan fest dagen innan, eller högtisdfirande eller sjukdom som står ivägen. Imorgon är jag ledig och då ska jag skriva.

The Terminal

Det var ett tag sedan, några dagar sedan, jag skrev ett längre inlägg. Men förkylning slog ner min kropp. Bott i sängen, levt på halstabletter, nässpray och diverse hälso-theér. Mitt emot mig på väggen hänger en fint foto, fullt med kärlek. Om fyra fem timmar är förhoppningsvis mer kärlek hemmavid, efter en lång lång väntan. Mest för honom dock.

Godnatt

faktum

Det är bra att ha vänner. Ja det var väl mest det jag ville säga. Peace

This night without

Handsömnad till avsnitt av Sex And The City. En vän som lämnat en annan vän. San Miguel och valnötsbröd med ostskivor på till och med. Håret blev mahogny igår, idag rann det mesta av färgen ur, so it seems. Jag saknar någon att prata med om jordens väsentligheter, på ett andligt plan, helst från en bergstopp.

Jeudisoul


Life, after 02.00

Lite som att inte kunna andas, ska det alltid vara såhär. Lättare att vara ifrån att vara med. Kreativa själar blir det ibalnd bara för mycket kaos och viljor. En lugn och en smärre nevrotisk, om det ens nu stavas så. Låter snarare som en nervös erotik..nånting.


Tja, ännu är klockan för sent för vad som jag egentligen borde tillåta migsjälv nuförtin. Med de orden säger jag väl godnatt, typ



Natten till första advent

Sitter ihopkruoen på stolen, vid skrivbordet, det är ett sådant där skrivbord som jag just nu ej finner namnet på, men det är inget vanligt skrivbord. Jag trivs i den här stan, eller så trivs jag kanske mest med att vara iväg och befinna mig någon annan stans än där jag förut var. Senaste kreationen på golvet, ännu ej klar. Symaskinen jag fick låna har gått sönder och vi har plockat den i delar, två gånger till och med, men utan framgång. Jag grät lite över det. Hur, vad rättare sagt, gör jag nu? Betalar dyr reparation, åh, varför kan inte det lilla symaskinshjärtat börja slå igen. Snälla Gud.

Jag har förutom nitarmbandet, blivit med ännu en ring. En stor, oval-blomformad svart ring. Men imorse när jag vaknade hade mina fingrar svullit upp. Jag undrar varför. Imorgon börjar det, då får julen börja, för då är det December och då är det legetimt att börja fira och räkna dagar, tycker jag.

Jag ska återgå till min kreation och under tiden jag gör det ska jag se nutidsorienterad animerad satir.

Sekretär heter denna form av skrivbord, Sek-re-tär.


Jeudisoul

Black birds walks on white snow

Jag har skrivit brev. Fyra stycken, två som bestämt kommer att skickas. Två som jag ej vet något beslut om än. Jag har ätit vegetarisk lunch och dricker nu kaffet. Jag blev alldeles varm i själen när jag kom att tänka på att jag är vid liv och lever.

My words will be alright. My words will be your light.

Ibland tänker jag på vilken musik som ska spelas på min begravning även om jag inte alls planerar att dö, kanske är jag knäpp, men jag tror att jag ej är ensam om det. Förut trodde jag att det var det som skulle krävas för att vissa mäniskor skulle inse och förstå, säga förlåt, till sigsjälva för allt det gjort. När man talar men ingen lyssnar på dina ord, då är du ingeting.

Idag är jag lycklig, men fortfarande tänker jag på vilken sång det ska vara. Sången som kommer förklara allt.

Fred

Jag har gott kaffe som väntar, med soyamjölk.P läser och jag ska sy. Syyyyyyyy för mina sinnen.


Peace

En rad, flera rader.

Det vilar strålande solsken på byggnaden snett mitt emot, första kortet på denna vy jag någonsin såg, var utan sol och påminde om Bagdad. Jag ser nu utsikten i verklighet, den är något sliten och trasig, men det är höst här och livet i allt verkar försvinna. Sommaren och våren är här helt fantastiska.

Behovet av att uttrycka sig tycks ibland nästan försvinna helt, åtminstonde förmågan att forma ord och meningar, det har inte hänt särskilt ofta förr. Kanske tar andra kreativa skapanden över. Får mig nästan att ifrågasätta min kärlek för skriften, man måste andas och sukta efter nya ord, meningar och känslotillstånd för vara än äkta "writer". Eller?

En vän sa till mig när vi var ute och gick att jag alltid lägger detaljer på minnen, sådant som jag ser. Hon sa "Jag skulle aldrig tänka på att det var en spricka i muren just där eller att det bara fanns ett grönt grästrå bland fem bruna". Jag har nog lärt mig att leta tecken, att lyssna spänt och att analysera. Oftast letar jag inte längre när jag ute och vandrar, det bara sugs till mig. Men talar vi om människor och möten så kommer min radaravläsare fram. Min teori är att den finns med från barndomen, när man letade tecken efter alkohol i någons ansikte och beteende samt den spända hörseln  är man lystrade efter bråk, oj ursäkta "diskussioner" i vuxenspråk.

Kanske är det bra med aktivt sinne, i skriven form låter det ju som det åtminstonde. Men liksom överaktivt, kanske därför all inspiration kommer till mig som regnet om hösten. Ibland blir det bara nästa för mycket med denna förmåga, men bara när den påminner om förr.

Jeudisoul

Hey vinter vad gör du bakom hörnet?

Den yttre världen, alltså internetvärlden, kan enbart nås från vårat öppna fönster. Det är kallt och jävligt men snart är det jul. Länge sedan jag skrev någonting långt och vettigt men syr jag istället. Lägger mönster och frågar mig hur.

Invirad i virkad filt är det bara småkallt, ingen snö eller så, men regn och rusk var man än går. Rimmet kommer tillbaka, vet ej om jag tycker om det eller ej.

2 veckor och 2 dagar kvar, sen får man se snön!


Jacka

numero 4 äro strax klar.

Ska på på biblioteket.


Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0