Tingeling

Ringarna sitter där de sitter. På vänster, utan några som helst bekymmer. Bekymmersfri ringplacering. Ej så bekymmersfri annars eller helt. Igår möttes vi i Pavillionpark jag och P, satt och låg på gräset. Jag sa att jag är less på alltid vara så organiserad, att jag aldrig vart arbetslös eller sysslolös. Jag vill också leva på linan men utan att falla handlöst ner i ett helvete utan ände. All you need is love. Egentligen. Borde det bara vara så enkelt.

Skulle du definera lycka som strösslet på vaniljglass eller kanske ett fynd i secondhandaffärn eller kanske bara små ögonblick som glittrar av guldstoft, sådant där som bara är, ÄR. Så mycket mer än någonting man överhuvudtaget ens kan ta på. Små partiklar av lyckodust, tänk tingeling. Din egen personliga tingeling flyger omkring som lyckan itself.

Ja, så måste det vara.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0