En sällsam historia, vad nu det betyder.

Ett blankt ark framför mig. Ligger och väntar. Vilar i väntan på något mer än bara ord. Snorig sitter jag här och skriver på Peters Essay som ska in på Måndag, jag ba hjälp till lite. När kärleken i mitt liv är och repar så får man ju så vackert lov att prisa sin kärlekshistoria och skriva några rader engelsk novellanalys, typ.

Tända ljus, det mörknar fort utomhus, man hinner nästintill inte med. Ikväll ska musik gladeligen spelas och skrattsalvor avfyras. (Skrattsalvor är ett fult uttryck), men nu har man åtminstonde fått det beprövat.


Jag är lite het såhär på kvällkvisten, om det är feber nalkandes eller blott min slående snygghet, behöver väl inte ens disskuteras eller ifrågasättas? Jag är ju Pretty Woman, minus ett par saker då förstås. Richard Gere hade dock ej varit fel, men kanske i årgången á la American Gigolo. Det du Moster!

Fortfarande illamående över dagens journalistik, fy farao vad är det för värld jag funderar på att ta över, kanske gör jag dock rätt, det kan behövas ett nytt tänk, ett Linntänk. Oh my God, tänk när folk faktiskt kommer kalla folk som har vett för "Linn-tänkare", kanske lite storhetsvansinne över det hela? Jag är ändå inte sådan. Men det vore något att bara bli hyllad för att man tänker smart och rätt!

Inte för att man köpt rätt färg på BH:n eller använder de största bokstäverna som finns för att skapa en löpsedel som säger något i stil med "Ni kommer alla dö", eller "Du kan vara FET utan att du vet om det". Jaa, jag säger då det.

Kommentarer
Postat av: mooooostern ...

Richard Gere är min och har alltid varit ... det vet du ... ler ... i mitt nästa liv kommer jag och han att vara ett par ... tveklöst!

2009-10-25 @ 01:44:33

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0